Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Åsa Arping

Professor

Åsa Arping
Professor
Litteraturvetenskap
Akademisk grad: Docent,
asa.arping@lir.gu.se
031-786 4390

Rumsnummer: J663
Postadress: Box 200, 40530 Göteborg
Besöksadress: Renströmsgatan 6 , 41255 Göteborg


Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion (Mer information)
Box 200
405 30 Göteborg
www.lir.gu.se
lir@lir.gu.se
Besöksadress: Renströmsgatan 6 , 412 55 Göteborg

Om Åsa Arping

Presentation

Åsa Arping är sedan 2016 professor i litteraturvetenskap. Hon disputerade 2002 på avhandlingen Den anspråksfulla blygsamheten. Auktoritet och genus i 1830-talets svenska romandebatt (Symposion). Postdokprojektet utmynnade 2013 i monografin ”Hvad gör väl namnet?”. Anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik 1820–1850 (Makadam). Under senare år har Arping varit verksam inom det VR-finansierade projektet ”Swedish Women Writers on Export in the 19th Century”, där hon undersökt mottagandet av Fredrika Bremers verk i USA. Från 2020 kommer hon att arbeta i det RJ-finansierade projektet ”Att göra klass: Intersektionella nedslag i svensk samtidsprosa 2000–2020”.

I min forskning har jag framför allt intresserat mig för följande områden:

  • Litteratur i relation till genus, klass, intersektionalitet
  • 1800-talsprosa, främst svensk och brittisk
  • Reception, litteraturkritik och essäistik
  • Litteraturhistorieskrivning och kanonbildning
  • Editionsfilologi (har redigerat två Bremervolymer för Svenska Vitterhetssamfundet)

    Min övergripande fråga i avhandlingen Den anspråksfulla blygsamheten handlade om hur kvinnor kunde spela en så avgörande roll för den moderna romanens genombrott, trots att de officiellt saknade tillgång till såväl marknad som offentlighet. Utifrån läsningar av 1830-talets tre stora romandebuter, förutom Famillen H*** även Sophie von Knorrings Cousinerna och Emilie Flygares Waldemar Klein, avkodas ett intrikat spel, där författarinnorna genom en kombination av anpassning till och uppror mot rådande könspositioner och litterära konventioner – en anspråksfull blygsamhet – både lanserar nya litterära ideal och grundlägger en ny syn på kvinnors plats i den litterära offentligheten.

    I studien ”Hvad gör väl namnet?” undersökte jag hur det gick till när namnet blev en vara i svensk litterär offentlighet. I det tidigare misskända 1840-talet såg jag en avgörande strukturomvandling av såväl medier som författar-och kritikerroll, där den hårdnande konkurrensen utmynnade i både sekteristiska fejder och kreativa växelbruk och anonym publicering utmanades alltmer av ett individuellt imageskapande. Utifrån exempel som Wendela Hebbe, O.P. Sturzenbecker, J.P. Theorell och C.J.L. Almqvist diskuteras tidens nya relationer mellan en snabbt växande marknad och dess diversearbetande aktörer. Men även det anonyma kollektivet och den halvoffentliga manuskriptkulturen framträder som fortsatt väsentliga röster i tidens litterära debatt.

Pågående projekt

Swedish Women Writers on Export in the Nineteenth Century
Delar av min forskning ingår i ett samarbete med en grupp andra forskare vid LIR (docent Jenny Bergenmar, professor Gunilla Hermansson, FD Birgitta Johansson och professor Yvonne Leffler), med receptionen av svenska kvinnliga 1800-talsförfattare som gemensamt intresse. Forskningsprojektet finansieras av Vetenskapsrådet. Syftet är att kartlägga och analysera kvinnliga svenska 1800-talsförfattares transnationella nätverk och internationella genomslag samt att utveckla teori och metod för ändamålet, Forskningen har redovisats bland annat i en gemensam antologi där mitt bidrag behandlar lanseringen, spridningen och mottagandet av Fredrika Bremers verk i USA.

Till hemsidan för projektet ”Swedish Women Writers on Export

Projektblogg: http://swedishwomenwriters.wordpress.com/

Att göra klass: Intersektionella nedslag i svensk samtidsprosa 2000–2020

Projektet undersöker hur klass skildras i svensk samtidsprosa. Med utgångspunkt i skönlitteraturens förmåga att avtäcka och omförhandla såväl samhälleliga som känslomässiga och konstnärliga processer, utforskas hur klass laddas med nya innebörder och uttryck. Syftet är fördjupad kunskap om konstens politiska roll och relation till det postindustriella samhällets allt otydligare klassbegrepp, där synen på arbete, identitet, livsstil och välfärdsstat snabbt förändras. Analyserna ringar in klass som performativt och relationellt, men även som en specifik typ av erfarenhet. Teoretiskt/metodiskt kombineras normkritisk kultur- och textanalys med aspekter av affektstudier och kultursociologi. Projektet anlägger ett intersektionellt perspektiv med skärpt uppmärksamhet på hur klass samverkar med genus och etnicitet.

www.rj.se/anslag/2019/att-gora-klass-intersektionella-nedslag-i-svensk-samtidsprosa-20002020/

Undervisning och ledningsuppdrag

Jag har undervisat sedan 1999, inom lärarutbildningen, fristående kurser i litteraturvetenskap och ämnesövergripande humaniorakurser på avancerad nivå, samt i kulturvetenskap (Barn- och ungdomskultur och kulturkritik) och journalistik (essäistik). På avancerad nivå och forskarnivå har jag hållit kurser om litteraturkritik och litteraturteori och haft kursansvar för och medverkat i ämnesövergripande humaniorakurser. Jag handleder på alla nivåer, inklusive forskarutbildning. Jag har koordinerat skapandet av två masterprogram, Kritiska studier och Digital humaniora samt ett kandidatprogram, Redaktionell praktik.

Som tidigare utbildningsansvarig och viceprefekt för grund- och avancerad utbildning på institutionen (2011–2016) ansvarade jag bland annat för strategisk utbildningsplanering, kvalitetsfrågor och programutveckling på grund- och avancerad nivå. På den tidigare litteraturvetenskapliga institutionen var jag studierektor för forskarutbildning och avancerad nivå.

Jag har varit proprefekt vid institutionen i två omgångar, 2013–14 och 2015. Under mandatperioden 2016–2018 var jag extern ledamot i fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap vid Karlstads universitet. Från januari 2019 är jag ledamot (företrädare för lärarna) i Göteborgs universitets styrelse.

Redaktionella och andra uppdrag

Efter disputationen 2002 var jag anställd som redaktör för Kvinnovetenskaplig tidskrift (2002–2005). Jag har varit medlem i redaktionskommittén för Tidskrift för litteraturvetenskap (1997–1998), Ord & Bild (2000–2002) och Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet (2008–2010). Jag ingick i redaktionen för den senaste upplagan av Litteraturens historia i Sverige (2009, 2013) och har varit redaktör för LIR-institutionens skriftserie (2010/2011). För närvarande är jag huvudredaktör och ledamot i styrgruppen för Kriterium, som arbetar med sakkunniggranskning och OA-publicering av vetenskapliga böcker. Från januari 2019 är jag ledamot i Vetenskapsrådets beredningsgrupp HS-A Estetiska vetenskaper.

Jag har även haft flera uppdrag utanför universitetet, i Kulturrådet, Augustjuryn (Svenska Förläggareföreningen), som föreläsare och moderator i en rad sammanhang. Jag har en journalistexamen och har till och från sedan början av 1990-talet arbetat som kulturskribent, bland annat i Göteborgs-Posten.

Ett urval publikationer


Böcker

  • 2013: ”Hvad gör väl namnet?”. Anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik 1820–50, Stockholm/Göteborg: Makadam (350 s)
  • 2002: Den anspråksfulla blygsamheten. Auktoritet och genus i 1830-talets svenska romandebatt [diss.], Eslöv: Symposion (304 s)


Redaktörskap

  • 2019: Swedish Women’s Writing on Export: Tracing Transnational Reception in the Ninetenth Century, red. Yvonne Leffler, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermanson & Birgitta Johansson Lindh, Göteborg: lir.skrifter 10 (372 s)
  • 2016: Fredrika Bremer, Hertha, eller En själs historia, textkritisk utgåva med inledning och kommentar av Åsa Arping & Gunnel Furuland, Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet (364 s)
  • 2016: ”inte kan jag berätta allas historia?”. Föreställningar om nordisk arbetarlitteratur, red. Beata Agrell, Åsa Arping, Christer Ekholm & Magnus Gustafson, Göteborg: lir.skrifter (254 s)
  • 2016: Humanister i fält. Metoder och möjligheter, red. Åsa Arping, Christer Ekholm & Katarina Leppänen, Göteborg: lir.skrifter.varia (176 s)
  • 2014: En dag i Dublin. Om James Joyces Ulysses, red. Åsa Arping & Mats Jansson, Göteborg: LIR.Skrifter.Varia (239 s)
  • 2013: Litteraturens historia i Sverige, sjätte upplagan, red. Olsson, Algulin et al, Lund: Studentlitteratur (640 s)
  • 2010: Genusvetenskapliga litteraturanalyser, red. Åsa Arping och Anna Nordenstam, Lund: Studentlitteratur (259 s)
  • 2009: Litteraturens historia i Sverige, red. Olsson, Algulin et al, Stockholm: Norstedts (640 s)
  • 2008: Kritikens dimensioner. En festskrift till Tomas Forser, red. Åsa Arping och Mats Jansson, Stockholm/Stehag: Symposion (520 s)
  • 2008: Moderniteter. En vänbok till Ingrid Holmquist, red. Åsa Arping, Anna Nordenstam och Kajsa Widegren, Göteborg: Makadam (342 s)
  • 2005: Feministiska litteraturanalyser 1972–2002, red. Åsa Arping och Anna Nordenstam, Lund: Studentlitteratur (472 s)
  • 2001: Mig törstar! Studier i Fredrika Bremers spår, red. Åsa Arping & Birgitta Ahlmo-Nilsson, Hedemora: Gidlunds förlag (295 s)
  • 2001: Ung och stolt. Antologi, sammanställd av Åsa Arping, Anna Nordenstam och Anna Williams, Stockholm: Almqvist & Wiksell (208 s)
  • 2000: Fredrika Bremer, Famillen H***, textkritisk utgåva med inledning och kommentarer av Åsa Arping, Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet (242 s)

 

Senaste publikationer

Järnvägsromanen
Åsa Arping
Anekdot: Det digitala bildningsmagasinet, Artikel i övriga tidskrifter 2020
Artikel i övriga tidskrifter

Inledning
Åsa Arping
Fredrika Bremer, Famillen H***, utgiven med inledning och kommentarer av Åsa Arping, Stockholm, Svenska Vitterhetssamfundet, Kapitel i bok 2019
Kapitel i bok

Textkritisk kommentar
Åsa Arping
Fredrika Bremer, Famillen H***, utgiven med inledning och kommentarer av Åsa Arping, Stockholm, Svenska Vitterhetssamfundet, Kapitel i bok 2019
Kapitel i bok

Replik: Sluta killgissa om humanioras kris
Åsa Arping
Göteborgs-Posten 15 oktober, Artikel i dagstidning 2019
Artikel i dagstidning

”The Miss Austen of Sweden”. Fredrika Bremer’s Transatlantic Triumph in the Age of Reprint
Åsa Arping
Swedish Women’s Writing on Export: Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century / Yvonne Leffler, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermansson & Birgitta Johansson Lindh., Göteborg, LIR.Skrifter, Kapitel i bok 2019
Kapitel i bok

Introduction: Swedish Women’s Writing on Export: Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century
Yvonne Leffler, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermansson, Birgitta Johansson Lindh
Swedish Women’s Writing on Export: Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century / Yvonne Leffler, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermansson & Birgitta Johansson Lindh., Göteborg, LIR.Skrifter, Kapitel i bok 2019
Kapitel i bok

Fredrika Bremer 1801–1865
Åsa Arping
Lisbeth Larsson (red): Märkvärdiga svenska kvinnor: 200 kvinnor som förändrat våra liv, Stockholm, Albert Bonniers förlag, Kapitel i bok 2019
Kapitel i bok

Introduction: Swedish Women's Writing on Export. Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century.
Yvonne Leffler, Gunilla Hermansson, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Birgitta Johansson Lindh
Swedish Women's Writing on Export. Trancing Transnatinal Reception in the Nineteenth Century / Yvonne Leffler, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermansson & Birgitta Johansson Lindh., Göteborg, LIR, Kapitel i bok 2019
Kapitel i bok

Visar 61 - 70 av 139

2013

Svensk rocklyrik i internationaliseringens tidevarv
Åsa Arping
Litteraturens historia i Sverige, red. Algulin, Olsson m.fl, Lund, Studentlitteratur, Kapitel i bok 2013
Kapitel i bok

Från Hebbe till Hallberg - mot en kvinnornas kritikhistoria?
Åsa Arping
Fält i förvandling. Genusvetenskaplig litteraturforskning. Red. Eva Heggestad, Anna Williams & Ann Öhrberg, Möklinta, Gidlund, Kapitel i bok 2013
Kapitel i bok

Att våga eller inte. Små och stora kriser i Pija Lindenbaums bilderboksvärld
Åsa Arping
Arche. Tidskrift för psykoanalys, humaniora och kultur, Artikel i övriga tidskrifter 2013
Artikel i övriga tidskrifter

2012

2011

Att göra skillnad. Klass, kön och etnicitet i några av det nya seklets svenska uppväxtskildringar
Åsa Arping
Från Nexø till Alakoski. Aspekter på nordisk arbetarlitteratur, Lund, Absalon. Skrifter utgivna vid Språk- och litteraturcentrum, Kapitel i bok 2011
Kapitel i bok

Att sätta medelklassens problem under debatt. Samtidspolitik, etik och klassmedvetande i Sara Kadefors Fågelbovägen 32 (2006)
Åsa Arping
Tidskrift för litteraturvetenskap, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2011
Artikel i vetenskaplig tidskrift

2010

Folkhemmet tur och retur. Om klass, kön och utanförskap i tre svenska 2000-talsromaner
Åsa Arping
Genusvetenskapliga litteraturanalyser, Lund, Studentlitteratur, Kapitel i bok 2010
Kapitel i bok

Visar 61 - 70 av 139

Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2014-10-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?