Christine Quarfood
Professor
Institutionen för litteratur, idéhistoria ochOm Christine Quarfood
Forskning
Min forskning har en inriktning på filosofins och de moderna reformrörelsernas och humanvetenskapernas idéhistoria, från upplysningstiden och framåt. Jag har framför allt intresserat mig för frågor om människosyn, barnsyn och kunskapstillägnelse.
I min avhandling driver jag tesen att den franske upplysningsfilosofen Condillacs berömda tankeexperiment med en levandegjord staty hade pedagogiska implikationer. Som nyfödd vuxen var statyn på samma nivå som ett nyfött barn. Genom att i grunden omdefiniera förhållandet mellan sinnlighet och rationalitet kunde Condillac uppvärdera barnets kognitiva kapacitet på ett för samtiden helt unikt sätt.
Jag har vidare genomfört ett vetenskapsrådsfinanisierat projekt om Montessoripedagogikens idéhistoriska grunder i fransk sinnestränande handikappspedagogik, italiensk feminism och biologistisk positivism. Studien, som behandlar Maria Montessoris verksamhet och författarskap fram till 1910, utkom på Symposions förlag år 2005.
Ett annat rådsfinansierat projekt som nu slutförts behandlar den kulturkritik om barnets frigörelse och samhällets rekonstruktion som mellankrigstidens Montessorirörelse förde fram. En första delstudie om mellankrigstidens svenska Montessoridebatt publicerades 2011, med fokus på Fröbelförbundets förhållande till den konkurrerande förskolemetoden, samt Alva Myrdals ambivalens inför den sociala ingenjörskonst som Montessorimetoden representerade.
En bredare belysning av mellankrigstidens Montessorirörelse ges i den monografi som våren 2017 utkommer på Daidalos förlag: Montessoris pedagogiska imperium, kulturkritik och politik i mellankrigstidens Montessorirörelse. Studien skildrar Montessoris gärning som kulturkritisk rörelseledare på en internationell spelplan 1910-1936, med huvudfokus på hur rörelsens budskap mottogs i USA, England, Nederländerna, Österrike, Spanien och Italien.
Mitt nuvarande vetenskapsrådsprojekt – Platonska ekon: en studie i den idéhistoriska aktualiseringens problematik – ska belysa den mer aktualiserande tillämpning av idéhistoriskt tankegods som i modernitetskritiska debatter blivit alltmer frekvent. De tre teoretiker som projektet kretsar kring, Hans-Georg Gadamer, Iris Murdoch och Alain Badiou, är sinsemellan mycket olika, men har gemensamt att de positionerat sig som ett slags senmoderna platonister. Vilka aspekter av det platonska tankegodset som dessa filosofer velat uppdatera, respektive vilka de tonat ned, skall undersökas. En annan viktig frågeställning rör deras aktualiseringsstrategier, på vilka vis de sökt överbrygga klyftan mellan nuet och det förflutna, deras tillvägagångssätt för att tillägna sig den filosofiska traditionen. Vilken modernitetsproblematik som de utifrån platonska utgångspunkter velat konfrontera skall också undersökas.
Undervisning
Jag har under årens lopp undervisat på de flesta momenten inom den idéhistoriska grundkursen Idéhistoriens huvudlinjer 1-2, på fortsättningskursen Teori och Tradition, samt varit verksam som uppsatshandledare och examinator på det idéhistoriska kandidatseminariet. Jag har också tidigare undervisat inom lärarutbildningsprogrammet och på en tvärvetenskaplig kurs i barn- och ungdomskultur. Inom Liberal Arts kandidatprogram undervisar jag för närvarande på kursen Staten, människan och medborgaren, LIB 140. År 2014 erhöll jag Humanistiska fakultetens pedagogiska pris.