Jonas Ingvarsson
Universitetslektor
Institutionen för litteratur, idéhistoria ochOm Jonas Ingvarsson
Jag är docent i litteraturvetenskap, med inriktning mot medier och redaktionell praktik. Jag återvände till Göteborgs universitet 2017, efter att ha veckopendlat till i tur och ordning Karlskrona, Karlstad, Växjö och Skövde under ca 15 år efter min doktorandtid i Göteborg. Jag disputerade i Göteborg 2003 på avhandlingen En besynnerlig gemenskap: teknologins gestalter i svensk prosa 1965–70. Min undervisning är för närvarande mest fokuserad på mastersprogrammen i Digital humaniora, som jag är programkoordinator för, och Kritiska studier, men jag har under flera år också varit engagerad i programmet Redaktionell praktik.
I min forskning har jag länge intresserat mig för bland annat mediehistoria, posthumanism, systemteori och digital humaniora. Forskningsprojektet Representationer och omkonfigureringar av det digitala i svensk litteratur och konst 1950–2010 (RepRecDigit - tillsammans med Cecilia Lindhé, Jesper Olsson och Jakob Lien) som finansierades av Vetenskapsrådet resulterade i två böcker: Bomber virus kuriosakabinett: texter om digital espistemologi (Rojal förlag, 2018 – 100 handgjorda exemplar), och Towards a Digital Epistemology. Aesthetics and Modes of Thought in Early Modernity and the Present Age (Palgrave Macmillan 2020).
I dessa böcker har jag dels undersökt digitala avtryck i litteraturen som inte direkt ”handlade” om digitala företeelser, utan mer en uttrycks som en form- och stilpraktik (det jag lite tillspetsat kallat för ”en digital humaniora utan digitala verktyg och objekt”); dels relaterade jag vår tids digitala uttryck – spel, webbsidor, elektronisk litteratur, memes – till tidigmoderna former och genrer som emblemet, kuriosakabinettet, salongen, och en arkivordning som går under benämningen ”pertinensprincipen” (googla!).
Min nuvarande forskning bedriver jag som projektledare för projektet Kritikens nya ordning: mixade metoder i studiet av svensk litteraturkritik under ett och ett halvt sekel, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond (fram 2024). Tillsammans med Lina Samuelsson (Mälardalens universitet), Daniel Brodén (GU, GRIDH), Niklas Zechner (GU, Språkbanken Text) och fram till årsskiftet 2022/2023 Victor Wåhlstrand Skärström (GU, GRIDH) har vi undersökt hur vi med digitala verktyg och metoder kan utaman och möjligen bekräfta resultaten från Samuelssons studie Kritikens ordning. Svenska bokrecensioner 1906, 1956, 2006, från 2013. Denna studie baserades på ett material bestående av drygt 700 recensioner, ett material som vi nu gjort omfattande digitala visualiseringar av, vilket i sin tur inspirerar till nya tolkningar. Vi håller också på att märka upp allt recensionsmaterial för de aktuella åren som ligger tillgängligt på KB-Labb i Stockholm, för att inom kort kunna jämföra Samuelssons iakttagelser med en betydlig större textkorpus. Under processens gång försöker vi också ”träna maskinen” till att i en textkorpus av dagstidningar identifiera en bokrecension. Projektet kommer avslutas med en kunskapsteoretisk reflektion över utfallet av dessa mixade metoder – vad kan den kvantitativa analysen tillföra till den traditionella tolkningspraktiken? Hur kan traditionella metoder influera den datordrivna analysen.
Jag har också varit verksam inom Nordisk Avantgardenätverk, vilket bland annat resulterade i volymen Media and Materiality in the Neo-Avant-Garde (red. tillsammans med Jesper Olsson, Peter Lang 2012). Jag har dessutom bidragit med flera artiklar i A Cultural History of the Avant-Garde in the Nordic Countries 1950–1975 (red. Tania Ørum och Jesper Olsson, Brill 2016).