Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Åsa Arping

Professor

Åsa Arping
Professor
Litteraturvetenskap
Akademisk grad: Docent,
asa.arping@lir.gu.se
031-786 4390

Rumsnummer: D316
Postadress: Box 200, 40530 Göteborg
Besöksadress: Lundgrensgatan 1B , 41256 Göteborg


Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion (Mer information)
Box 200
405 30 Göteborg
www.lir.gu.se
lir@lir.gu.se
Besöksadress: Lundgrensgatan 1B , 412 56 Göteborg

Om Åsa Arping

Presentation

Åsa Arping är professor i litteraturvetenskap. Avhandlingen Den anspråksfulla blygsamheten. Auktoritet och genus i 1830-talets svenska romandebatt kom 2002 (på Symposion) och ”Hvad gör väl namnet?”. Anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik 1820–1850 publicerades 2013 (Makadam). Senaste publikation är en artikel om den amerikanska receptionen av Fredrika Bremer i USA (Tidskrift för litteraturvetenskap, 2018)

I min forskning har jag framför allt intresserat mig för följande områden:

  • Litteratur i relation till genus, klass, intersektionalitet
  • 1800-talsprosa, främst svensk och brittisk
  • Litteraturkritik och essäistik
  • Litteraturhistorieskrivning och kanonbildning
  • Editionsfilologi

Redan under grundutbildningen väcktes mitt intresse för tidig svensk 1800-talslitteratur ur genusperspektiv, och i synnerhet för Fredrika Bremers författarskap. År 2000, under min forskarutbildning, publicerade jag en textkritisk utgåva av Bremers debutroman Famillen H***, för Svenska Vitterhetssamfundet, och 2016 kom en utgåva av Bremers klassiska emancipationsroman Hertha (1856), som jag redigerade i samarbete med Gunnel Furuland.

Famillen H*** spelade också en viktig roll i min doktorsavhandling Den anspråksfulla blygsamheten. Auktoritet och genus i 1830-talets svenska romandebatt (2002). Min övergripande fråga handlade om hur kvinnor kunde spela en så avgörande roll för den moderna romanens genombrott, trots att de officiellt saknade tillgång till såväl marknad som offentlighet. Utifrån läsningar av 1830-talets tre stora romandebuter, förutom Famillen H*** även Sophie von Knorrings Cousinerna och Emilie Flygares Waldemar Klein, avkodas ett intrikat spel, där författarinnorna genom en kombination av anpassning till och uppror mot rådande könspositioner och litterära konventioner – en anspråksfull blygsamhet – både lanserar nya litterära ideal och grundlägger en ny syn på kvinnors plats i den litterära offentligheten.

I studien ”Hvad gör väl namnet?”. Anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik 1820–1850 (2013) undersöker jag hur det gick till när namnet blev en vara i svensk litterär offentlighet. Framför allt i det tidigare misskända 1840-talet ser jag en avgörande strukturomvandling av såväl medier som författar-och kritikerroll, där den hårdnande konkurrensen utmynnade i både sekteristiska fejder och kreativa växelbruk. Författarna huserade i tidningarnas följetongsavdelningar lika ofta som recensenterna lånade ur den skönlitterära verktygslådan och anonym publicering utmanades alltmer av ett individuellt imageskapande. Snart aspirerade inflytelserika författare och kritiker på samma typ av kändisstatus som kungligheter, skådespelare och sångare. Utifrån exempel som Wendela Hebbe, O.P. Sturzenbecker, J.P. Theorell och C.J.L. Almqvist diskuterar jag tidens nya relationer mellan en snabbt växande marknad och dess diversearbetande aktörer. Men även det anonyma kollektivet och den halvoffentliga manuskriptkulturen framträder som fortsatt väsentliga röster i tidens litterära debatt.

Pågående projekt

Swedish Women Writers on Export in the Nineteenth Century
Delar av min forskning ingår i ett samarbete med en grupp andra forskare vid LIR (docent Jenny Bergenmar, professor Gunilla Hermansson, FD Birgitta Johansson och professor Yvonne Leffler), med receptionen av svenska kvinnliga 1800-talsförfattare som gemensamt intresse. Forskningsprojektet finansieras av Vetenskapsrådet. Syftet är att kartlägga och analysera kvinnliga svenska 1800-talsförfattares transnationella nätverk och internationella genomslag samt att utveckla teori och metod för ändamålet, Forskningen kommer att redovisas i en gemensam antologi där mitt bidrag kommer att behandla lanseringen, spridningen och mottagandet av Fredrika Bremers verk i USA.

Till hemsidan för projektet ”Swedish Women Writers on Export

Projektblogg: http://swedishwomenwriters.wordpress.com/

Undervisning och ledningsuppdrag

Jag har undervisat sedan 1999, inom lärarutbildningen, fristående kurser i litteraturvetenskap och ämnesövergripande kurser på LIR-institutionen, samt i kulturvetenskap (Barn- och ungdomskultur och kulturkritik) och journalistik (essäistik). Inom litteraturvetenskap har jag på grundnivå framför allt undervisat i olika moment inom lärarutbildningen samt om litteratur och genus. På avancerad nivå och forskarnivå har jag hållit kurser om litteraturkritik och litteraturteori och haft kursansvar för och medverkat i ämnesövergripande humaniorakurser. Jag handleder på alla nivåer, inklusive forskarutbildning.

Som tidigare utbildningsansvarig och viceprefekt för grund- och avancerad utbildning på institutionen (2011–2016) ansvarade jag bland annat för strategisk utbildningsplanering, kvalitetsfrågor och programutveckling på grund- och avancerad nivå. På den tidigare litteraturvetenskapliga institutionen var jag studierektor för forskarutbildning och avancerad nivå.

Jag har varit proprefekt vid institutionen i två omgångar, 2013–14 och 2015. Under mandatperioden 2016–2018 var jag extern ledamot i fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap vid Karlstads universitet. Från januari 2019 är jag ledamot (företrädare för lärarna) i Göteborgs universitets styrelse.

Redaktionella och andra uppdrag

Efter disputationen 2002 var jag anställd som redaktör för Kvinnovetenskaplig tidskrift (2002–2005). Jag har varit medlem i redaktionskommittén för Tidskrift för litteraturvetenskap (1997–1998), Ord & Bild (2000–2002) och Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet (2008–2010). Jag ingick i redaktionen för den senaste upplagan av Litteraturens historia i Sverige (2009, 2013) och har varit redaktör för LIR-institutionens skriftserie (2010/2011). För närvarande är jag huvudredaktör för Kriterium, och ledamot i styrgruppen. Jag har haft flera uppdrag utanför universitetet, i Kulturrådet, Augustjuryn (Svenska Förläggareföreningen), som föreläsare och moderator i en rad sammanhang. Jag har en journalistexamen och har till och från sedan början av 1990-talet arbetat som kulturskribent, bland annat i Göteborgs-Posten.

Ett urval publikationer


Böcker

  • 2013: ”Hvad gör väl namnet?”. Anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik 1820–50, Stockholm/Göteborg: Makadam (350 s)
  • 2002: Den anspråksfulla blygsamheten. Auktoritet och genus i 1830-talets svenska romandebatt [diss.], Eslöv: Symposion (304 s)


Redaktörskap

  • 2016: Fredrika Bremer, Hertha, eller En själs historia, textkritisk utgåva med inledning och kommentar av Åsa Arping & Gunnel Furuland, Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet
  • 2016: ”inte kan jag berätta allas historia?”. Föreställningar om nordisk arbetarlitteratur, red. Beata Agrell, Åsa Arping, Christer Ekholm & Magnus Gustafson, Göteborg: LIR.Skrifter
  • 2016: Humaniora i fält. Metoder och möjligheter, red. Åsa Arping, Christer Ekholm & Katarina Leppänen, Göteborg: LIR.Skrifter.Varia
  • 2014: En dag i Dublin. Om James Joyces Ulysses, red. Åsa Arping & Mats Jansson, Göteborg: LIR.Skrifter.Varia (239 s)
  • 2013: Litteraturens historia i Sverige, sjätte upplagan, red. Olsson, Algulin et al, Lund: Studentlitteratur (640 s)
  • 2010: Genusvetenskapliga litteraturanalyser, red. Åsa Arping och Anna Nordenstam, Lund: Studentlitteratur (259 s)
  • 2009: Litteraturens historia i Sverige, red. Olsson, Algulin et al, Stockholm: Norstedts (640 s)
  • 2008: Kritikens dimensioner. En festskrift till Tomas Forser, red. Åsa Arping och Mats Jansson, Stockholm/Stehag: Symposion (520 s)
  • 2008: Moderniteter. En vänbok till Ingrid Holmquist, red. Åsa Arping, Anna Nordenstam och Kajsa Widegren, Göteborg: Makadam (342 s)
  • 2005: Feministiska litteraturanalyser 1972–2002, red. Åsa Arping och Anna Nordenstam, Lund: Studentlitteratur (472 s)
  • 2001: Mig törstar! Studier i Fredrika Bremers spår, red. Åsa Arping & Birgitta Ahlmo-Nilsson, Hedemora: Gidlunds förlag (295 s)
  • 2001: Ung och stolt. Antologi, sammanställd av Åsa Arping, Anna Nordenstam och Anna Williams, Stockholm: Almqvist & Wiksell (208 s)
  • 2000: Fredrika Bremer, Famillen H***, textkritisk utgåva med inledning och kommentarer av Åsa Arping, Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet (242 s)

 

Senaste publikationer

”The Miss Austen of Sweden”. Om Fredrika Bremer i 1840-talets USA och litteraturhistorisk omvärdering
Åsa Arping
Tidskrift för litteraturvetenskap, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2018
Artikel i vetenskaplig tidskrift

A Writer of One’s Own? Mary Howitt, Fredrika Bremer, Translation, and Literary ’Piracy’ in the US and Britain in the 1840s
Åsa Arping
Gender and Translation. Understanding Agents in Transnational Reception, red. Isis Herrero López, Cecilia Alvstad, Johanna Akujärvi, Synnøve Skarsbø Lindtner, Québéc, Éditions québécoises de l’oeuvre, Kapitel i bok 2018
Kapitel i bok

Wendela Hebbe
Åsa Arping
Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Bidrag till encyklopedi 2018
Bidrag till encyklopedi

Fredrika Bremer
Åsa Arping
Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Bidrag till encyklopedi 2018
Bidrag till encyklopedi

The Wonderful Adventures of Swedish Everyday Life. Female Domestic Novels on Export in the Nineteenth Century
Åsa Arping, Yvonne Leffler
The Dynamics and Contexts of Cultural Transfers, eds. Margaretha Fahlgren & Anna Williams, Uppsala, Avdelningen för Litteratursociologi, Uppsala universitet, Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

En osynlig stjärna i stjärnbaneret. Om Fredrika Bremer i USA och litteraturhistorisk dissonans
Åsa Arping
Konstellationer. Festskrift till Anna Williams / redaktion: Alexandra Borg, Andreas Hedberg, Maria Karlsson, Jerry Määttä och Åsa Warnqvist, Möklinta, Gidlunds, Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

Arbetarlitteraturens döda vinkel - hemarbete och klassmedvetande i Kristina Sandbergs ”Att föda ett barn” (2010)
Åsa Arping
Hva er arbeiderlitteratur? Begrepsbruk, kartleggning og forskningstradisjon, red. Christine Hamm, Ingrid Nestås Mathisen, Anemari Neple, Bergen, Alvheim & Eide Akademisk Forlag, Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

Visar 1 - 10 av 125

2018

”The Miss Austen of Sweden”. Om Fredrika Bremer i 1840-talets USA och litteraturhistorisk omvärdering
Åsa Arping
Tidskrift för litteraturvetenskap, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2018
Artikel i vetenskaplig tidskrift

A Writer of One’s Own? Mary Howitt, Fredrika Bremer, Translation, and Literary ’Piracy’ in the US and Britain in the 1840s
Åsa Arping
Gender and Translation. Understanding Agents in Transnational Reception, red. Isis Herrero López, Cecilia Alvstad, Johanna Akujärvi, Synnøve Skarsbø Lindtner, Québéc, Éditions québécoises de l’oeuvre, Kapitel i bok 2018
Kapitel i bok

Wendela Hebbe
Åsa Arping
Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Bidrag till encyklopedi 2018
Bidrag till encyklopedi

Fredrika Bremer
Åsa Arping
Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Bidrag till encyklopedi 2018
Bidrag till encyklopedi

2017

The Wonderful Adventures of Swedish Everyday Life. Female Domestic Novels on Export in the Nineteenth Century
Åsa Arping, Yvonne Leffler
The Dynamics and Contexts of Cultural Transfers, eds. Margaretha Fahlgren & Anna Williams, Uppsala, Avdelningen för Litteratursociologi, Uppsala universitet, Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

En osynlig stjärna i stjärnbaneret. Om Fredrika Bremer i USA och litteraturhistorisk dissonans
Åsa Arping
Konstellationer. Festskrift till Anna Williams / redaktion: Alexandra Borg, Andreas Hedberg, Maria Karlsson, Jerry Määttä och Åsa Warnqvist, Möklinta, Gidlunds, Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

Arbetarlitteraturens döda vinkel - hemarbete och klassmedvetande i Kristina Sandbergs ”Att föda ett barn” (2010)
Åsa Arping
Hva er arbeiderlitteratur? Begrepsbruk, kartleggning og forskningstradisjon, red. Christine Hamm, Ingrid Nestås Mathisen, Anemari Neple, Bergen, Alvheim & Eide Akademisk Forlag, Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

Visar 1 - 10 av 125

Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2014-10-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?