Göteborgs universitet
Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Mats Fridlund

Mats Fridlund

Forskare

Institutionen för litteratur, idéhistoria och
religion
E-post
mats.fridlund@lir.gu.se
Besöksadress
Renströmsgatan 6
41255 Göteborg
Postadress
Box 200
40530 Göteborg

Om Mats Fridlund

Mats Fridlund är bitr. föreståndare för Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora (GRIDH) och forskar och undervisar vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. Han har filosofie doktorsexamen i teknikhistoria från Kungl Tekniska Högskolan (KTH) och är docent i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och docent i digital historia vid Åbo universitet. Hans forskning rör framför allt teknik- och vetenskapshistoria, terrorismens globala och internationella historia, digital historia samt humanistisk AI. Han ger kursen IL2106/7 Terrorismens idéhistoria och föreläsningar om digital historiemetodik och teknikhistoria. På GRIDH ger han forskningsstöd inom integrativ interdisciplinär digital projektdesign, kritisk digital humaniora, digital textanalys och mixade metoder. Sedan 2023 är han ledamot i Vetenskapsrådets beredningsgrupp för historiska vetenskaper och arkeologi (HS-I) och på den nationella forskningsinfrastrukturen Huminfras operativa ledningsgrupp.

Han har arbetat vid Linköpings universitet, Institutet för studier av utbildning och forskning (SISTER), University of Manchester, Massachusetts Institute of Technology (MIT), Imperial College London, Northwestern University, Aarhus universitet, Köpenhamns universitet och Max Planckinstitutet för vetenskapshistoria i Berlin. 2006-2008 innehade han det första danska universitetslektoratet i teknikhistoria vid Danmarks Tekniska Universitet (DTU) och 2013-2018 Finlands första professur i industrialiseringens historia vid Aalto-universitetet. Han har blivit invald som styrelseledamot i de teknikhistoriska professionella organisationerna Society for the History of Technology och International Committee for the History of Technology och Digital Humanities in the Nordic and Baltic Countries (DHNB).

I sin forskning studerar han teknikens och vetenskapens betydelse för kulturell och politisk förändring sedan mitten av 1800-talet till idag. Sedan 2006 har hans huvudsakliga fokus legat på terrorismens teknik- och vetenskapshistoria i form av forskningsprogrammet Infernal machines: Global and material histories of the technologies of terrorisms. Detta program består av två större delstudier från två komplementära perspektiv: från terrorismers förövare och från dess offer. I det första delprojektet studeras den moderna icke-statliga terrorismens teknikhistoria utifrån terroristernas perspektiv – terrorismens främsta ’brukare’ med en ambition att lyfta fram teknikens betydelse i framväxten av modern terrorism med fokus på den möjliggörande rollen av revolvrar, dynamit, underjordiska tryckpressar och bombmanualer. Denna forskning har delvis finansierats 2011-2013 av Vetenskapsrådets satsning på ”Forskning om samhällets globalisering” inom forskningsprojektet Terrorns spridning: teknik och materialitet i terrorismens transnationella tillblivelse, 1866-1898. Den andra delstudien studerar hur städer och stadsinvånare sedan början av 1900-talet har använt sig av teknologier för att hantera diverse människoskapade säkerhets- och terrorhot med fokus på hur olika teknologier historiskt sett har påverkat användares upplevelser av fruktan och förtröstan mot olika former av terrorhot. Denna forskning beviljades 2018 anslag av Riksbankens Jubileumsfond för projektet Ting för att leva med terror: en global historia av den urbana terrorns och säkerhetens materialiteter.

Under senare år har hans terrorismhistoriska forskning inriktats mot idéhistoriska och mediahistoriska perspektiv på framväxten av terrorism som ett svenskt fenomen i olika kulturella och politiska diskurser 1790-2018. För närvarande forskar han inom forskningsprojekten SweTerror – Terrorism i svensk politik: En multimodal studie av terrorismens konfigurering i parlamentarisk debatt, lagstiftning och politiska nätverk i Sverige 1968–2018 finansierat av Vetenskapsrådets forskningsprogram DIGARV samt Terrorismen som kulturell imaginär: När- och fjärrläsning av framställningen av politisk terror i Sverige under kalla kriget finansierat av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond.

Under senare år har han deltagit utvecklingen av digital humaniora och forskat i och om digital historia. I Finland startade han 2014 en symposieserie och ett nätverk om digitalhumanistisk forskning och 2015 var han medgrundare av ett nätverk och återkommande forskningskonferens för digitala historiker i Finland. I sin forskning har han såväl studerat som använt digitalhistoriska forskningsmetoder och för närvarande deltar han som HS-forskningsledare i det ovan nämnda interdisciplinära forskningsprojektet SweTerror inom DIGARV-programmet samt projektledare för Wallenberg-projektet Terrorismen som kulturell imaginär.