Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Birgitta Johansson Lindh

Universitetslektor

Birgitta Johansson Lindh
Universitetslektor
Teaterstudier/Litteraturvetenskap
Akademisk grad: Doktor,
birgitta.johansson.lindh@lir.gu.se
031-786 5219

Rumsnummer: H313
Postadress: Box 200, 40530 Göteborg
Besöksadress: Lundgrensgatan 1B , 41256 Göteborg


Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion (Mer information)
Box 200
405 30 Göteborg
www.lir.gu.se
lir@lir.gu.se
Besöksadress: Lundgrensgatan 1B , 412 56 Göteborg

Om Birgitta Johansson Lindh

Presentation

Birgitta Johansson, fil dr och universitetslektor, disputerade med avhandlingen Befrielsen är nära. Feminism och teaterpraktik i Margareta Garpes och Suzanne Ostens 1970-talsteater år 2006. Nu arbetar hon med forskningsprojektet "Känsla och frigörelse – sentimentala och melodramatiska inslag i kvinnors äktenskapsdramatik i det moderna genombrottet". Hon undervisar också i ämnet teaterstudier.

Forskningsintressen

  • Teaterhistorieforskning (1800-tal och 1900-tal)
  • Estetik och ideologi
  • Genus och teater
  • Drama- och föreställningsanalys
  • Reception och kritik

Pågående forskning

1. Känsla och frigörelse – sentimentala och melodramatiska inslag i kvinnors äktenskapsdramatik i det moderna genombrottet.

Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond under perioden 2012 – 2014. Syftet med forskningen är att omvärdera och ge en ny bild av den svenska dramatiken i det moderna genombrottet, I fokus står pjäser av några av tidens mest lästa och spelade dramatiker i Norden, nämligen Alfhild Agrell, Anne Charlotte Leffler och Victoria Benedictsson. Sentimentala och melodramatiska genredrag var vanliga i 1800-talets underhållningsteater. Jag undersöker hur sådana drag omsätts i de ovan nämnda dramatikernas pjäser, vilken betydelse de har för den ideologi som uttrycks i dem samt vilken roll de spelade för att pjäserna skulle bli lästa och uppsatta på teatrarna:

  • Hur medverkar genredragens betoning av känslor till idéerna om frigörelse?
  • Vilka berättelser om genus och modernitet bidrar genredragen till?
  • Vilken roll spelade dessa inslag för spridningen av dramerna i översättningar och på scener Norden och övriga Europa?


Dramatik av Alfhild Agrell, Anne Charlotte Leffler och Victoria Benedictsson fick under 1880- och 1890-talet stor uppmärksamhet. Trots detta är den och de kvinnliga dramatikernas roll i offentligheten relativt outforskad. Sentimentalitet och melodramatiska inslag hade inflytande på europeisk teater genom hela 1800-talet. Idag lever sådana element kvar i flera kulturyttringar i olika medier, framför allt inom populärkulturen men har inte setts som viktiga i svensk litteratur- och teaterhistorieskrivningen om det sena 1800-talet. En läsart som uppmärksammar sentimentala och melodramatiska genredrag är viktig för att synliggöra den dramaturgiska egenarten och idéinnehållet i de kvinnliga dramatikernas pjäser. Med studiet av den kan kvinnornas roll som kultur- och idébärare belysas på ett annat sätt en tidigare.
 

2. Swedish Women Writers on Export in the Nineteenth Century
Delar av min forskning ingår i ett samarbete med en grupp andra forskare vid LIR (docent Åsa Arping, FD Jenny Bergenmar, docent Gunilla Hermansson och professor Yvonne Leffler), med receptionen av svenska kvinnliga 1800-talsförfattare som gemensamt intresse. Forskningsprojektet finansieras av Vetenskapsrådet. Syftet är att kartlägga och analysera kvinnliga svenska 1800-talsförfattares transnationella nätverk och internationella genomslag samt att utveckla teori och metod för ändamålet, Forskningen planerar vi att redovisa i en gemensam antologi där mitt bidrag kommer att behandla spridningen av Anne Charlotte Lefflers dramatik i översättningar och på scener i Europa.

Till hemsidan för projektet Swedish Women Writers on Export.

Projektblogg: http://swedishwomenwriters.wordpress.com/

3. Brytningspunkter och kontinuitet: Scenkonsternas förändrade roller i samhället 1880-1925

I detta teaterhistoriska forskningsprojekt kommer jag att undersöka några av Alfhild Agrells, Anne Charlotte Lefflers och Victoria Benedictssons pjäser på nordiska teatrar och i dagstidnings- och tidskriftsrecensioner under 1800-talets två sista decennier. Hur navigerade dessa kvinnliga dramatiker i ett teaterlandskap under förändring: Vilka scener spelades deras pjäser på och hur tolkades dessa på teatrarna? Hur bedömde kritiker uppsättningarna? I projektet ingår sju forskare från olika ämnesområden, under ledning av professor Lena Hammergren vid Institutionen för musik och teatervetenskap vid Stockholms universitet. De sju delprojekten tillsammans avser att belysa perioden1880-1925 ur ett nytt perspektiv och lyfter fram genrer och företeelser som tidigare varit negligerade i teaterhistorieskrivningen. De lyfter fram växelspelet mellan förnyelse och en levande traditions- och kunskapsöverföring. Alla studierna tar sin utgångspunkt i detaljerade arkivstudier. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.

Till hemsidan för projektet ”Brytningspunkter och kontinuitet”

Avslutade forskningsprojekt

Avhandlingen Befrielsen är nära. Feminism och teaterpraktik i Margareta Garpes och Suzanne Ostens 1970-talsteater behandlar politisk teater i 1970-talets sociala rörelse och innehåller analyser av uppsättningarna Tjejsnack (1971), Kärleksföreställningen (1973) och Jösses flickor! Befrielsen är nära (1974) samt dagstidningsrecensioner och debatt. Avhandlingen ingick i projektet ”Konstens makt. Kvinnorörelsens texter 1970-2000”, som finansierades av Forskningsrådsnämnden (numera Vetenskapsrådet) och avslutades år 2005.

Nätverk

Jag medverkar  i det europeiska nätverket Women Writers in History vars huvudsakliga syfte har varit att bygga upp en databas med receptionen av kvinnors litteratur fram till 1900. Inom ramarna för nätverket sker nu europeiska forskningssamarbeten kring kvinnors litteratur, den europeiska spridningen och mottagandet av den och kvinnor som idé- och kulturbärare över nationsgränserna.

Undervisning m.m.

Sedan hösten 2006 har jag kontinuerligt undervisat och deltagit i utvecklingen av ämnet teaterstudier (som före hösten 2012 hette dramatik). Jag har även undervisat i litteraturvetenskap och i lärarutbildningens kurser. Jag har tidigare haft uppdraget som studierektor för grundutbildningen i litteraturvetenskap och teaterstudier. Under perioden 2006–2009 undervisade jag på Högskolan i Skövde bl.a. i litteraturvetenskap, dramaturgi och kreativt skrivande. Under åren 2006– 2012 var jag verksam som teaterrecensent i Svenska Dagbladet.

Senaste publikationer

Skådespelerskans konstnärskap och iscensättningen av genusidentiteter i Victoria Benedictssons Romeos Julia
Birgitta Johansson
Liv, lust & litteratur: Festskrift till Lisbeth Larsson / red.: Kristina Hermansson, Christian Lenemark & Cecilia Pettersson, Göteborg, Makadam , Kapitel i bok 2014
Kapitel i bok

Barn och barndom i 1880-talets äktenskapsdramatik
Birgitta Johansson
Arche, Artikel i övriga tidskrifter 2013
Artikel i övriga tidskrifter

Melodramatiska inslag och äktenskapskritik i Alfhild Agrells Räddad
Birgitta Johansson
Nordisk drama. Fornyelser og transgressioner (Nordic Drama. Renewal and Transgression, Artikel i övriga tidskrifter 2010
Artikel i övriga tidskrifter

Absurdistiskt språkspel och psykologiskt bråddjup i Kristina Lugns Idlaflickorna
Birgitta Johansson
Dikten som mötesplats. Festskrift till Eva Lilja, red. Sissel Furuseth & Lisbeth Stenberg , Artikel i övriga tidskrifter 2008
Artikel i övriga tidskrifter

"Frihet och fångenskap – den olösliga motsättningen i Henrik Ibsens Hedda Gabler"
Birgitta Johansson
Kritikens dimensioner. Festskrift till Tomas Forser , Artikel i övriga tidskrifter 2008
Artikel i övriga tidskrifter

Visar 1 - 10 av 18

2017

2015

2014

Skådespelerskans konstnärskap och iscensättningen av genusidentiteter i Victoria Benedictssons Romeos Julia
Birgitta Johansson
Liv, lust & litteratur: Festskrift till Lisbeth Larsson / red.: Kristina Hermansson, Christian Lenemark & Cecilia Pettersson, Göteborg, Makadam , Kapitel i bok 2014
Kapitel i bok

2013

Barn och barndom i 1880-talets äktenskapsdramatik
Birgitta Johansson
Arche, Artikel i övriga tidskrifter 2013
Artikel i övriga tidskrifter

2012

2010

Melodramatiska inslag och äktenskapskritik i Alfhild Agrells Räddad
Birgitta Johansson
Nordisk drama. Fornyelser og transgressioner (Nordic Drama. Renewal and Transgression, Artikel i övriga tidskrifter 2010
Artikel i övriga tidskrifter

2008

Absurdistiskt språkspel och psykologiskt bråddjup i Kristina Lugns Idlaflickorna
Birgitta Johansson
Dikten som mötesplats. Festskrift till Eva Lilja, red. Sissel Furuseth & Lisbeth Stenberg , Artikel i övriga tidskrifter 2008
Artikel i övriga tidskrifter

"Frihet och fångenskap – den olösliga motsättningen i Henrik Ibsens Hedda Gabler"
Birgitta Johansson
Kritikens dimensioner. Festskrift till Tomas Forser , Artikel i övriga tidskrifter 2008
Artikel i övriga tidskrifter

Visar 1 - 10 av 18

Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2014-10-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?