Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kurser avancerad nivå

Kurserna i idé- och lärdomshistoria söker du via www.antagning.se senast den 15 april/15 oktober. Anmälningskoder hittar du i kurskatalogen.

Kursplan och övrig kursinformation hittar du på kursens öppna sida i GUL - Göteborgs universitets lärplattform.

Idé- och lärdomshistoria ingår också som en del i de tvärvetenskapliga humaniorakurserna:

  • Humanioras historia, identitet och praxis, 15 hp,
  • Det kritiska tänkandets praktik, 15 hp
  • Humanistisk fältstudiekurs, 15 hp

Läs mer om humaniorakurserna på institutionens webbplats

Kursutbud

IL2113: Att läsa idéhistoriens klassiker, 7,5 hp

Kursen tar sin utgångspunkt i närläsningar av utvalda verk som granskas med hjälp av olika perspektiv och läsarter. Vi rör oss mellan verkens säregna begreppsvärldar och de historiska perioder och intellektuella miljöer inom ramen för vilka de har tagit form och artikulerats. Genom en dialektisk analys av relationen mellan texter och deras olika historiska, kulturella och biografiska kontexter tillhandahåller kursen verktyg för att kritiskt reflektera kring begreppsliga strukturer i skärningspunkten mellan historicitet och aktualitet. Vi fördjupar också reflektionen kring vad det är som gör ett verk till en "klassiker". Makt- och genuskritiska perspektiv anläggs. Kursen har stark forskningsanknytning, vilket avspeglar sig i valet av verk.

Kursen ges på halvfart, dagtid.

IL2108: Vår tids nyckelord - begrepp och makt, 7,5 hp
Varje tid har sina nyckelord. Identitet, kulturarv, globalisering, kanon och bildning är exempel som präglar vår tids debatt. Med nyckelord öppnar eller stänger man dörrar, inkluderar eller exkluderar, skapar under- och överordning. Nyckelorden sammanhänger alltså med makt, och det är relationen dem emellan som är vårt fokus. Via nyckelorden behandlar vi också historieskrivningens problem. Kursen ges på halvfart under höstterminerna, läsperiod 2.

IL2114 Kvinnor och intellektuellt liv i det tidigmoderna Europa, 7,5 hp
Det tidigmoderna Europa (cirka 1500-1800) präglades av långtgående intellektuella, sociala, kulturella och religiösa omvälvningar. Världen förändrades och traditionell kunskap utmanades av nya idéer om natur och kultur, kropp och själ, stat och individ, publikt och privat, dygd och last, kunskap och teknologi, konst och vetenskap. Genom närläsningar och analyser av verk av tidigmoderna kvinnliga filosofer och författare ger kursen en både bred och fördjupad kunskap om intellektuella strömningar inom natur-, moral- och politisk filosofi i denna turbulenta period. Vad kan vi säga om makt, röst och offentlighet i det tidigmoderna Europa? Hur föreställde man sig natur, förnuft, kunskap och perception? Hur såg man på kärlek och andra känslor, dygder och laster? Vilka spel med identiteter iscensattes? Utöver en vidgad förståelse av tidens kunskapande innebär kursupplägget att vi kontinuerligt får möjlighet att diskutera frågor om kön, makt och historiografi. Exempel på uppmärksammade tidigmoderna kvinnliga filosofer och författare som kursen kan komma att studera är Anna Maria van Schurman, Moderata Fonte, Marie de Gournay, Margaret Cavendish, Anne Conway, Émelie de Châtelet, Eliza Haywood, Mary Astell, Mme de Layfayette. Verk av kanoniska tidigmoderna manliga filosofer, vetenskapsmän och författare tas upp vid behov. Kursen ges på engelska, halvfart, dag under höstterminerna (under läsperiod 2).

IL2105: Estetik, media och modernitet, 7,5 hp
Kursen fokuserar på Kants Kritik av omdömeskraften (1790) – en av den moderna estetikens viktigaste texter. Den långsamma läsningen står i centrum, och paras med utblickar till olika sammanhang för att ge perspektiv på Kants text. Teman som aktualiseras rör bland annat kanonbildning och tolkningsmodeller inom idéhistoria, mediernas betydelse under moderniteten, samt feministiska och postkoloniala perspektiv på konst och estetik. I undervisningen läggs stor vikt vid studentens aktiva deltagande. Kursen ges på halvfart under vårterminerna, läsperiod 1.

IL2106: Idé- och lärdomshistoria, Ämnesfördjupning 1, 7,5 hp
Kursen innebär en ämnesfördjupning inom något idé- och lärdomshistoriskt område. Området kan ha tematisk, metodologisk och/eller teoretiskt karaktär. Kursens innehåll bestäms vanligen i samråd mellan studenter och examinerande lärare, men på vårterminen fördjupar vi oss specifikt i miljöhistoria och ekokritik, där delar av undervisningen sker kvällstid. Arbetet kan ske i olika former, såsom föreläsningar och seminarier men också genom individuell inläsning.

IL2107: Idé- och lärdomshistoria, Ämnesfördjupning 2, 7,5 hp
Kursen innebär en ämnesfördjupning inom något idé- och lärdomshistoriskt område. Området kan ha tematisk, metodologisk och/eller teoretiskt karaktär. Kursens innehåll bestäms vanligen i samråd mellan studenter och examinerande lärare, men på vårterminen fördjupar vi oss specifikt i miljöhistoria och ekokritik, där delar av undervisningen sker kvällstid. Arbetet kan ske i olika former, såsom föreläsningar och seminarier men också genom individuell inläsning. Tema för Ämnesfördjupning 2 ska väljas på ett sådant sätt att det inte överlappar med valt tema för Ämnesfördjupning 1.

IL2112: Kunskapens materialiteter och visuella kulturer, 7,5 hp
Traditionell vetenskapshistoria arbetar med texter och teorier, och bortser normalt från vetenskapens materiella förutsättningar och visuella uttryck. Kursen problematiserar detta och ansluter till den så kallade materiella vändningen inom historieskrivningen. Inom kursen uppmärksammas vetenskapens föremål (exempelvis instrument och naturalier), miljöer, praktiker och visuella representationer. Dessa analyseras som idébärare och som integrerade i de processer där kunskap bildas, kommuniceras och traderas. Kursen har en stark forskningsanknytning och kommer utifrån lärarnas egen forskning fokusera på några valda områden inom det övergripande temat.

IL2501: Magisterexamensarbete i idé- och lärdomshistoria, 15 hp
Att skriva en magisteruppsats i idé- och lärdomshistoria innebär att du får omsätta dina ämneskunskaper och färdigheter på ett självständigt sätt. Under arbetets gång blir du ytterligare förtrogen med vetenskaplig metod inom idéhistorisk forskning och vad det innebär att formulera, avgränsa och genomföra en forskningsuppgift inom givna tidsramar. Du uppövar din förmåga till kritisk bedömning av vetenskaplig litteratur samt färdigheten att sammanställa och presentera material. Kursen ges varje termin på halvfart (läsperiod 1-2).

IL2502: Masterexamensarbete i idé- och lärdomshistoria, 30 hp
Att skriva en masterexamensuppsats i idé- och lärdomshistoria innebär att du får omsätta dina ämneskunskaper och färdigheter på ett självständigt sätt. Under arbetets gång får du fördjupad förtrogenhet med vetenskaplig metod inom idéhistorisk forskning och vad det innebär att formulera, avgränsa och genomföra en mer omfattande forskningsuppgift inom givna tidsramar. Du uppövar din förmåga till kritisk bedömning av vetenskaplig litteratur samt färdigheten att sammanställa och presentera material. Kursen ges varje termin på helfart (läsperiod 1-2).

IL2503: Masterexamensarbete i idé- och lärdomshistoria, 15 hp
För dig som sedan tidigare har en magisteruppsats alternativt en D-uppsats i ämnet. Att skriva en masterexamensuppsats i idé- och lärdomshistoria innebär att du får omsätta dina ämneskunskaper och färdigheter på ett självständigt sätt. Under arbetets gång får du fördjupad förtrogenhet med vetenskaplig metod inom idéhistorisk forskning och vad det innebär att formulera, avgränsa och genomföra en mer omfattande forskningsuppgift inom givna tidsramar. Du uppövar din förmåga till kritisk bedömning av vetenskaplig litteratur samt färdigheten att sammanställa och presentera material. Kursen ges varje termin på halvfart (läsperiod 1-2).

Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2019-03-19
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?