Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ämnesfördjupning

I ämnesfördjupningskurserna får du fördjupa dig inom ett specifikt litteraturvetenskapligt område. Du kan välja bland de olika läskurser som listas nedan. Ämnet bestämmer du i samband med kursstarten genom att kontakta den lärare som är ansvarig för kursen, kontaktuppgifter hittar du längre ned på sidan. Du läser in kursen på egen hand och i egen takt. Kursen examineras enligt överenskommelse med den ansvariga läraren.

Vissa terminer erbjuds ämnesfördjupningskurser med undervisning. Mer information kan du få från studievägledaren.

Vill du läsa en ämnesfördjupningskurs?

Sök en av de litteraturvetenskapliga ämnesfördjupningskurserna nedan via www.antagning.se senast den 15 oktober/15 april:

  • LV2220, Litteraturvetenskap, Ämnesfördjupning 1
  • LV2230, Litteraturvetenskap, Ämnesfördjupning 2
  • LV2240, Litteraturvetenskap, Ämnesfördjupning 3
  • LV2250, Litteraturvetenskap, Ämnesfördjupning 4
     

Förkunskapskrav: 60 hp med progression i litteraturvetenskap samt kandidatexamen i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt huvudområde, eller motsvarande, alternativt kandidatexamen i något av de moderna språkämnena med litterär inriktning som huvudämne, eller motsvarande.

Har du frågor om anmälan och behörighet? Kontakta studievägledare: studiev.litt@lir.gu.se

Valbara läskurser

Antikens lyrik (Mats Malm)

I kursen läses valda delar av antikens lyrik tillsammans med nyare teorier och tolkningar. Frågor om muntligt och skriftligt, relationen mellan ordkonst och bildkonst, och intertextualitet i olika former står i centrum. Litteraturlistan inbegriper vissa handböcker för bakgrundsläsning.

Litteraturlista Antikens lyrik

Dramatik (Dag Hedman)

Avsikten är att ge studenten en fördjupad kännedom om det västerländska dramats historia och formvärld från antiken till andra världskriget. Särskild vikt läggs vid olika dramatiska genrers framväxt och karaktäristika, liksom vid tillkomstomständigheter och uppförandepraxis.

Litteraturlista Dramatik

Ekokritik (Camilla Brudin Borg)

Kursen syftar till att orientera om det växande teoretiska perspektivet ekokritik. Ekokritiken studerar särskilt representationer av naturen inom litteraturen och människans relation till natur och djur. Perspektivet har utvecklats i miljökrisens efterdyning och vill utmana våra traderade sätt att tänka kring litteratur, natur och kultur.

Kursguide/litteraturlista Ekokritik

Genusteori och litteratur (Anna Nordenstam)

Kursen ger en översikt över genusteori och litteraturanalys inom ämnet litteraturvetenskap. Här görs nedslag både i ny forskning och i centrala klassiska texter inom den feministiska litteraturteorin och dess tillämpning inom litteraturvetenskaplig forskning. De områden som berörs är feministisk litteraturkritik, psykoanalytisk poetik, litteratursociologi, kanonkritik, maskulinitetsforskning, queerteori samt intersektionalitet. Kursen ger förmåga att använda teoretiska och metodiska resonemang i diskussioner och egna självständiga uppgifter.

Litteraturlista Genusteori och litteratur (rev. vt13)

Grafiska självbiografier (Christian Lenemark)

Inom det så kallade life-writing-fältet har intresset kommit att riktas alltmer mot livsberättelser förmedlade i andra mediala former än de strikt litterära. Från att ha varit något av ett undergroundfenomen under 1970- och 80-talen har den grafiska självbiografin under framförallt 2000-talet kommit att genomgå en statushöjning och den får nu betraktas som ett allestädes närvarande inslag på bokmarknaden. Vad innebär det då att skriva liv i bild och text? Vilka möjligheter (och begränsningar) har det grafiska seriemediet när det gäller att representera jaget och dess omvärld? Kort sagt, vad är det för slags subjekt och erfarenheter som kommer till uttryck i den grafiska självbiografin jämte andra mediala former?

Litteraturlista Grafiska självbiografier

Kvinnors genuskritiska dramatik i det moderna genombrottet (Birgitta Johansson)

I det svenska moderna genombrottets samhällskritiska dramatik riktades ljuset mot äktenskapet och familjen. Verkligheten bakom familjefasadens glans skulle avslöjas och äktenskapet, könsroller och sedlighet debatterades. Under första delen av 1880-talet skrev Anne Charlotte Leffler, Alfhild Agrell och Victoria Benedictsson ett antal dramer som skildrar familjen, äktenskapet och kärleken ur kvinnors perspektiv. De var framgångsrika på teatrarna under 1880-talet och är fortfarande aktuella. I denna kurs läses ett antal av dessa dramer parallellt med forskning om genusperspektiv på 1880-talets kvinnliga dramatik.

Litteraturlista Kvinnors genuskritiska dramatik i det moderna genombrottet

Litteratur för unga (Anna Nordenstam)

Kursen ger en fördjupad kännedom om barn- och ungdomslitteratur och forskningen kring denna från de senaste decennierna. Kursens teoretiska ramverk utgår från aktuell internationell forskning. Här görs nedslag i olika teoretiska perspektiv med inriktning på exempelvis genus, queer, klass, maskulinitet, etnicitet, ekokritik och kulturell globalisering. Kursen ger förmåga att använda teoretiska och metodiska resonemang i en egen självständig uppgift.
Litteraturlista Litteratur för unga

Metalitteraritet (Mats Malm)

Normalt förknippas metafiktion och metapoesi med modernismen och en sofistikerad litterär medvetenhet. Men man kan också se det som en alldeles grundläggande funktion även i enklare litteratur. I Friedrich Kittlers arbeten om 1800- och 1900-talskultur blir slutsatsen att litteratur handlar om sitt medium. Slutsatsen är omstridd och förtjänar att diskuteras kritiskt, men även om man inte köper argumentet i sin helhet så finns där en viktig poäng. I antikforskningen har man visat hur den tidiga grekiska lyriken kan bearbeta sin egen tillkomst och relationen mellan ord och bild. Detta kan förstås som en bearbetning av övergången mellan muntligt och skriftligt, och linjen i kursen är denna: metalitteraritet som bearbetning av litteraturens villkor. Olika former av metalitteraritet diskuteras och möjliga förklaringsmodeller prövas.

Litteraturlista Metalitteraritet

Musikdramats historia och formvärld (Dag Hedman)

Kursen avser att ge studenten insikter i olika uppfattningar om begreppet musikdrama från antiken till idag, liksom om den formrikedom som döljs under begreppet ’musikdrama’. Kursen ger vissa inblickar i samspelet mellan text och musik, liksom om uppförandepraxis, eftersom det är en förutsättning för att förstå varför texterna ser ut som de gör. Tonvikten ligger dock på texterna, musiken får av naturliga skäl spela en klart underordnad roll. Betydande delar av den klassiska teaterrepertoar som i dag framförs som talteater mötte i själva verket primärpubliken som musikdramer.

Detta är en kurs och ett ämne som knappast finns på grundutbildningen i litteraturvetenskap någon annanstans.

Litteraturlista Musikdramats historia och formvärld

Populärlitteratur (Dag Hedman)

Kursen avser att ge studenten insikter i olika uppfattningar om begreppet populärlitteratur. Såväl dess egenart som dess förhållande till ”finlitteratur” belyses, liksom dess historiska utveckling. Inte minst uppmärksammas den diskussion som förts rörande populärlitteraturens funktioner och dess effekter. Olika populärlitterära genrer granskas ur olika metodiska och teoretiska synvinklar. Kursen inriktar sig främst på 1800-talets och 1900-talets populärlitteratur och är i hög grad orienterad mot textanalys.

Mot bakgrund av den internationellt sett livliga — i Sverige mera blygsamma — forskningen presenteras de tre huvudriktningarna inom populärlitteraturen: brott, kärlek och äventyr.

Litteraturlista Populärlitteratur

Självframställning i går och i dag (Christian Lenemark)

Under de senaste decennierna har jaget och berättelsen om jaget fått en framskjuten position i litteraturens värld. Utgivningen av självbiografier, biografier, självbiografiska romaner, bekännelser och så vidare, har på många sätt totalt dominerat bokmarknaden. Det har talats om en memoarboom och en demokratisering av de biografiska genrerna. Människor vars berättelser i ett inte alltför avlägset förflutet avfärdades som alltför privata är i dag vardagsmat på Facebook och i selfie-kulturen. I läskursen sätts denna litteraturens nutida belägenhet i historisk belysning. Genom nedslag i den självframställande traditionen från Augustinus Bekännelser fram till våra dagars digitala kultur undersöks jagframställningens mångskiftande uttryck. Detta samtidigt som den historiska kontinuiteten och det faktum att jaget och berättelsen om jaget alltid är historiskt situerad tas i beaktande.

Litteraturlista Självframställning i går och i dag

Svensk arbetarlitteratur (Åsa Arping)

Kursen ger en översikt och fördjupning i svensk arbetarlitteratur och arbetarlitteraturforskning. Som examinerande uppgift förväntas studenten skriva en essä utifrån en egenformulerad frågeställning. Primärlitteraturen kan hämtas från 1930-talet och framåt. Jämförelser av verk från olika tid och i olika genrer är också möjliga. I kursen ingår en valfri teoretisk fördjupning riktad mot antingen kultursociologi, klass eller marxism. Även dessa går att kombinera i essän.
Litteraturlista Svensk arbetarlitteratur  

Studievägledning

Camilla Alvhage
studiev.litt@lir.gu.se
Tel. 031-786 4580

Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2019-06-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?